996 dagar med LCHF

P Å  V Ä G  M O T  1 0 0 0  D A G A R  M E D  L C H F

När jag började äta LCHF för 996 dagar sedan bestämde jag mig för flera olika saker. Jag tänkte här beskriva en av punkterna på min lista:

  • Jag ska enbart äta sådant som jag tycker är gott. 


Inget konstigt kanske, men som alltid finns det en historia bakom det hela. 

I många, många år trodde jag att olika typer av mirakelkurer och dieter var lösningen på min i det närmaste livslånga viktproblematik. Jag drömde om att någon framstående forskare skulle finna den slutliga lösningen på fetma och övervikt. I årskurs sju skrev jag en uppsats om framtiden och skrev då att det skulle finnas ett piller som man kunde ta och förbli normalviktig för alltid. Några senare tanke var att jag skulle försöka komma till den framstående och kände doktorn tillika professor som hade ett stort massmedialt utrymme under 90-talet. Allt gick ut på att någon annan skulle lösa mitt problem med vikten. Det jag inte såg eller kände till då var att jag själv hade nyckeln till mitt eget välbefinnande och en stabil normalvikt. 

Min tilltro till läkarvetenskapen var stark. Min övertygelse var under många år att min och övriga världens övervikt skulle lösas på medicinsk väg. Kanske beror det på att jag är uppvuxen i en läkarfamilj där medicinska dilemman dagligen diskuterades. En annan teori är att det alltid är lättare att adressera ett problem till någon annan än sig själv. Jag valde att adressera "vetenskapen". 

Jag har tidigare skrivit om mina många perioder som medlem på Viktväktarna. Jag har sedan tidigt 90-tal varvat kaloriräknandet (eller points eller vad systemet för de olika tillfällerna har kallats för) med skakande av Nutrilett. Jag hade ofta en påse Nutrilett i väskan och en shaker. Alla olika viktmindkningskurer som jag har testat har givit önskat resultat; jag har rasat i vikt. Snabbt. Stabilt. Jag har räknat kalorier och varit hungrig. givit en viktminskning på omkring ett kilo i veckan. Jag har sällan haft viktminskningsplatåer utan minskat stadigt. Dock har dieterna spårat ur. Till slut blev jag för hungrig och så less på alla begränsningar. Vad gjorde jag då? Jo, jag gjorde ett undantag. Det berömda undantaget som alltid var början till frosseri av socker i form av godis, glass och bakverk men även kolhydratrika livsmedel (bröd, pasta osv).

Jag försökte plåga mig ner i vikt. Jag upplevde Nutrilett-pulvret så äckligt att jag ofta höll för näsan när jag svalde det. Det var vidrigt. Jag blev så glad när jag hittade mjukost med en fetthalt på 4%. Det smakade salva, men det var fettsnålt, så jag åt det. I kombination med riktigt tunna knäckebrödsskivor, som smakade papp, kunde jag äta mycket men få i mig få kalorier. Det var ju min väg till den hett efterlängtade normalvikten. Trodde jag. Gång på gång, år efter år trodde jag det. Trots att jag inte lyckades hålla en stabil normalvikt var jag övertygad om att lågkalorikost och strikt kontroll var vägen. Det var det inte. Inte för mig. 

När jag började med LCHF för 996 dagar sedan bestämde jag mig. Nu var det dags för mig att få ett sunt förhållningssätt till mat. Lära mig äta efter hunger och mättnad. Sluta räkna, mäta och bokföra kalorier och mängd. Bara äta god, fet mat och bli mätt. Det har fungerat. Jag äter enbart god mat. Jag blir mätt. Dessutom sedan ett år tillbaka stabilt normalviktig. Jag väger 33 kilo mindre än för 996 dagar sedan. Jag har ett normalt BMI. 

Imorgon, onsdag 26/4, fortsätter jag att berätta om nästa punkt på min lista. 

Kommentera gärna:

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar

-

Etikettmoln