Vi valde att "känna livet i oss"

Fredag eftermiddag. Jag packar min rosa väska inför en helg tillsammans med min man på en kryssning till Helsingfors. Två kvällar ombord på båten och en dag i land; så härligt! Jag och min man är otroligt förtjusta i den finska huvudstaden och har varit där flera gånger tidigare under våra 12 år tillsammans.

För några veckor sedan såg vi en tv-reklam från Silja Line som nu har en kampanj för kryssningar för par till Helsingfors. Jag och min man blev riktigt inspirerande och roligt nog blev jag dagarna efter kontaktad av Silja Line som föreslog ett samarbete. Rederiet önskade att jag skulle dokumentera vår resa utifrån vårt perspektiv både ombord på båten och iland i Helsingfors. Jag får erbjudanden om samarbeten flera gånger per vecka. De allra flesta tackar jag nej till, men samarbetet med Silja Line tackade jag med stor glädje ja till. Jag och min man gillar Silja Line, har åkt flera gånger med dem tidigare och vi älskar Helsingfors. 

Min man var ledig i fredags för att ta flyglektioner i Västerås då han håller på att ta PPL (flygcertifikat). Han kom hem, vi lyfte in väskorna i bilen och åkte iväg. När vi var på Arningeleden på väg in mot stan hör vi nyheterna på radion. Precis som alla andra tar vi i samma ögonblick fram våra telefoner och kontaktar våra barn. Alexandra är kvar i skolan och Sebastian är hemma. Min man får tag i sina vuxna barn som även de befinner sig utanför stan. Min mamma ringer. Jag ringer mina barns pappa och farfar. Vi resonerar om det är klokt att jag och min man åker till Helsingfors nu när terrorn har slagit till mot Stockholm. Efter resonerande fram och tillbaka beslutar vi oss att stiga ombord på Silja Serenade och inleda vår efterlängtade weekend på tu-man-hand.  Eftersom våra anhöriga befinner sig i säkerhet och barnen har stöd av sin pappa och sina farföräldrar känner vi att vi kan genomföra resan. Det kändes som om vi skulle låta terrorn vinna om vi vände hemåt. På ett sätt kände och känner vi mer än någonsin "livet i oss" som Madicken säger. Vi LEVER och vi är tacksamma för det livet ger. Det stärkte oss i att vi har fattat rätt beslut.

Vi åker upp till vårning 11 och stiger in i vår fina DeLuxe-hytt. En mysig hytt med dubbelsäng högt upp i fartyget med utsikt över havet. Jag byter om till en omlottklänning från Michael Kors, svarta pumps, halsband med stora pärlor och mina härliga hjärtformade örhängen. Min man är snygg som han är i mörka jeans, skjorta och blazer. Under tiden då jag bättrade på sminket stod tv:n på i hytten och vi tog del av nyhetsrapprteringen. 

Dags för middag! Vi hade bokat bord på den italienska restaurangen Tavolata och fick ett fint fönsterbord. Jag inledde med mina ständiga favorit mozzarella, min man valde tonfisk och till varmrätt åt vi båda oxfilé. Vi avrundar med te och cappuccino på restaurangen och tar en promenad längs fartygets gågata. Vi beger oss in på upptäcksfärd i taxfreebutikens parfymeriavdelning och jag nosar på dofter och testar läppglans. Jag som är en sann sminknörd bara älskar att befinna mig på ett flytande parfymeri. Vi köper med oss te som vi tar upp till hytten och vi tittar en stund på tv innan vi vaggas till ro av havets våg. 

Vi är båda morgonpigga och känner oss glada och utvilade när vi går till frukostbuffén. Jag blir överlycklig då jag utforskar buffén och upptäcker riktigt goda salamisorter, god mozzarella, korvar och knaprig bacon. Jag komponerar en LCHF-tallrik som gör mig behagligt mätt och redo för Helsingfors. 

Båten lägger till under tidig förmiddag. Det är nollgradigt och blåser lite och min rosa Busneljacka är riktigt snygg, men inte så varm, så vi tar en taxi till vår första anhalt; Karl Fazer Café på Glogatan i hjärtat av staden. Det är fullsatt då många Helsingforsbor i olika åldrar väljer att avnjuta sin lördagsfrukost på just detta anrika café. Vi lyckas få ett bord till slut och jag beställer min LCHF-favorit Earl Grey och en kopp med osötad vispad grädde. Naturligtvis kompletterar jag med en tesked kokosolja från Renée Voltaire; jag har precis som vanligt en liten burk i handväskan. Vi lägger upp planer för våra timmar i Helsingfors och beslutar oss för att lägga tonvikten på att i lugnt tempo utforska butiker i citykärnan och "bara vara". Vi har även bokat bord för lunch på vårt absoluta favorithotell Kämp, snett emot det café vi sitter på. Vi shoppar lite smått i gallerian i anslutning till hotellet innan lunchen på hotellets Brasseri.

Vi känner igen hovmästaren på Kämps Brasseri från vårt besök sommaren 2015. Jag väljer en charktallrik och min man är sugen på lax. Jag ser fantastiska färska bär i en av restaurangens tjusiga dessertvagnar i glas. Bären används för att dekorera tårtor, men den serviceinriktade och omtänksamma personalen ordnar naturligtvis en väl tilltagen portion av färska hallon, blåbär och jordgubbar till mig. 

Solen skiner, det blir varmare i luften och vi flanerar på Helsingfors gator en stund innan vi tar oss tillbaka till båten. 

Jag som verkligen uppskattar att klä upp mig tar tillfället i akt även under lördagkvällen. Jag glider in i min ljusblåa klänning från Daisy Grace vårkollektion. Jag väljer att ha finmaskiga nätstrumpor till och svarta pumps. Jag känner mig fin och vi tar hissen ner till fartygets gågata och går in på Bon Vivant där vi har bokat bord för middag. Bon Vivant är en restaurang med gastronomiska ambitioner och de presenterar den nordiska kokkonsten på ett innovativt vis. Jag inleder måltiden med rökt renfilé och min man som är förtjust i fisk väljer siklöja. Jag blir inspirerad av förrätternas snygga uppläggningarna på granitskivor och frågar min man om vi inte har några granitskivor som ligger och skräpar i garaget. Min man skrattar och svarar att det har vi tyvärr inte men han kan erbjuda både svarta takpannor och vita kakelplattor. Jag ber att fundera på saken... Min man premiäräter duva till huvudrätt och jag avnjuter lamm på två vis; rostat lamm och lammkorv. Delikat! 

Efter middagen går vi en tur i butikerna på gågatan. Jag förvånas av det stora utbudet av kläder och vi handlar kläder till både oss själva och till barnen. Jag får en längtan efter barnbarn (ja, jag vet att jag bara är 42 år) när jag ser de fina barnkläderna från Desigual. Jag vill handla bebiskläder NU! Då jag inte har några bebbar i min närhet inser jag att det inte är någon vidare bra idé och köper mig istället en riktigt fin munkjacka i collagematerial med lurvig insida från Gant. Den är vit med GANT-tryck i guld och guldfärgade detaljer i form av dragkedja med mera, så snygg! Vi är kvällströtta både min man och jag. Vi står i fören en stund och fascineras av havets krafter och filosoferar om livet. Därefter trippar vi upp mot vår fina hytt och kryper till kojs. 

Söndag morgon. När fartyget svänger kraftigt vet vi att vi har kommit till Oxdjupet. Då är det en timme kvar till dess att båten angör Stockholm. Precis innan jag slår mig ner vid frukostbordet ser jag min mammas hus på Norra Lagnö på Värmdö. Hon har fullt upp att vinka när familj, släkt och vänner passerar. När det är ljust viftar hon med en röd kudde och när det är mörkt signalerar hon med en ficklampa. En skojig tradition! Jag lägger en bädd av bacon på min tallrik. Bädden kröns av varvade mozzarella- och tomatskivor. Pepprig olivolja, salt och peppar gör tallriken fulländad. 

Vi ser Lidingö och Hjortagens gasklockor. Vi köper med oss några flaskor olivolja från den italienska restaurangen för att njuta av hemma och ge bort i present. Båten saktar in och lägger till vid kajen. Vi promenerar bort till bilen och åker hemåt. Innan vi svänger upp på infarten träffar vi Alexandra och Theodore som är ute på promenad med Douglas. Jag kokar upp en kanna tevatten och går och väcker Sebastian. Åter hemma i vardagen igen. VARDAG. Ett vackert ord. Jag är så tacksam över mitt och min familjs liv VAR DAG. Under helgen på tu man hand har jag och min man haft massor tid för varandra och för samtal och reflektion kring livet. Vi väljer oss själva och varandra. Varje dag. "Idag ska det bli en bra dag". Det har sällan varit så påtagligt som nu. 

Kommentera gärna:

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar

-

Etikettmoln